Jag hatar att jag är så spänd och rädd hela tiden. Känns som om jag bara väntar på att höra de där nedklankande orden igen. Man tycker att jag borde lagt det åt sidan, det var trots allt 3 år sen. Men att gå igenom skolans korridorer skrämmer mig fortfarande och att släppa in nya människor i mitt liv är svårt.

Jag vill kunna slappna av. Kunna känna att jag kan vara mig själv! Och det är det jag tänker göra.
Ja, jag har det lite tufft i skolan just nu. Men jag vill inte vara den tjejen som gömmer sig i sina problem.

Jag måste sluta tänka på hur folk ser på mig, för det är det som skrämmer mig allra mest.
Tanken på att folk kanske skrattar åt mig i hemlighet. Att de kallar mig äcklig bakom min rygg.

Kanske är det inte så. Men oavsett var folk tycker, så ska jag sluta tänka på det.
Istället tänker jag vara med mina nära och kära, ta tag i mitt liv och ha kul!
Har mycket att se fram emot nu, så jag får ta vara på det.



Jag blev visst lite sentimental. Skriver inte mycket om mina tankar annars,
men kände att det behövdes just nu.